Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett långsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar.Metod: En kvantitativ studie som är baserad på sekundärdata, som är inhämtad från Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras från tre olika riskkategorier, med en mätperiod på 10 år. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys.Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder så kan man väl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. Däremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bäst sharpkvot men lågrisk fonderna har bättre än medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan säga att avkastningen i förhållande till risken blir lika bra eller bättre för att du ökar ditt risktagande..

I pensionssparandet har individen möjlighet att välja mellan två olika sparformer, traditionellt eller fondsparande. Traditionellt är ett riskfritt sparande som man inte behöver vara aktiv i medan ett fondsparande är riskfullt och kräver att man ska vara aktiv vid val av fonder. Det har lett till att förvaltarna har utvecklat olika typer av fonder med olika risker och avgifter.Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnaden av pensionsfonders avgifter, risk samt avkastning hos AMF respektive SEB Trygg Liv.Studien använder sig av olika teorier så som sharpekvot, standardavvikelsen samt hypotesprövningar för att ta reda på skillnaden mellan de olika fonders avkastning och risk. Kostnaderna och skillnaderna för de olika fonderna hittar vi genom företagens hemsidor på Internet.Undersökningen har kommit fram till att AMF:s pensionsfonder har lägre risk och lägre avgifter i jämförelse med SEB fonder men avkastning är större hos SEB Trygg Liv..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er, arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i de socioekonomiska faktorerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Syftet med uppsatsen ar att undersöka hur svenska pensionsfonders riskjusterade avkastning påverkas av fondförmögenheten. Detta undersöks p.g.a. att det genomförs stora förflyttningar av pensionskapitalet just nu, tack vare att man nu får göra dessa förflyttningar av sin tjänstepension.Studien har ett urval av 25 pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper hos respektive förvaltare undersöks; en aktiefond, en blandfond samt två olika räntefonder. Historisk data har tagits fram för att kunna mäta sambanden mellan riskjusterad avkastning och fondförmögenhet.Resultatet som studien kom fram till är att det endast råder ett mycket svagt positivt samband mellan fondförmögenhet och prestation hos de utvalda fonderna.

Bakgrund: Existentiellt lidande ?r ett tillst?nd som ofta uppkommer i samband med palliativ v?rd. Det ?r ett subjektivt lidande som upplevs p? olika s?tt beroende p? individens f?rflutna. Det ?r en del av sjuksk?terskans yrkesroll att uppm?rksamma och identifiera existentiella besv?r samt lindra lidande hos patienten.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

I det nya pensionssystemet i Sverige placeras en viss del av den framtida pensionen i fonder, som väljs av individen själv. Detta system, kallat premiepension, innebär att det är av stort intresse för såväl individerna som samhället i stort att veta hur väl dessa fonder förvaltas. I den här uppsatsen studeras en särskild aspekt av förvaltningen, den så kallade tajmningförmågan. Det är förmågan hos fondförvaltarna att förutsäga vilka vändningar marknaden kommer att göra och sedan investera fondens medel med hänsyn till dessa vändningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns sådan tajmningförmåga i de 38 Sverigefonder som ingår i premiepensionssystemet samt om de fonder som eventuellt uppvisar sådan tajmning har några gemensamma egenskaper.

In the school subject of the natural sciences it is imperative that the students are given opportunities to ?talk science?, since the dialogues that occur in the classroom have a significant importance for the students? abilities to engage in meaning-making in their learning process. Hence, the student and teacher interaction in the classroom and the feedback given there play a significant role in the students? learning process. The aim of this study is to contribute to the development of formative assessment tools that can mediate the students? meaning-making in natural sciences subjects in upper-secondary school.

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.